Maria Magdalena.

Hur skriver man om sådana upplevelser som jag har haft? Man skriver inte om dem utan man skickar med en bön om att läsaren själv skall få uppleva och uppmärksamma ett liknande flöde i sitt eget liv. Komma till botten i sig själv och få klara svar på sådant som har varit diffust eller oklart. Komma i klar och direkt förbindelse med sig själv utan egots försvårande och förslavande labyrinter av rädsla och motstånd. Vägen upp till Maria Magdalena grottan är brant och på vägen upp tvingas kroppen släppa allt motstånd, grottans mynning är ingången till den feminina aspekten av jorden. Väl inne i grottan öppnas alla chakran och kvinnokroppen öppnar sig för materien och för sin egen styrka och kraft. Hon blir ett med sexualiteten. Här satt jag i helig bön, mediterade i många år, väntade på att tiden skulle förändras, väntade på att tiden skulle komma då Kristus skulle återvända till jorden. Väntade på att träda fram och gå i spetsen för den feminina aspekten av kärleken/sexualiteten. (Som männen helt körde över på den här tiden.) Den Sanna sexualiteten. Jag kom i kontakt med mitt eget tålamod i grottan och med sorgen över att  behöva byta ut den fysiska kroppen. Men själen överlever allt för vi är odödliga. Och det finns en gudomlig plan som överträffar allt förstånd och all intelligens som vi någonsin kan föreställa oss. Det är bara så genialt. Följ ert högsta syfte för allt vad ni är värda, resten sköter sig självt. Även om det kan ta tusentals år! "Jag accepterar min del av den gudomliga planen", har varit ett mantra i ett x antal år nu. Och det gör jag, jag gav upp allt för den Sanna sexualiteten en gång. Och jag gör det igen. Jag har tålamod och en motivation som inte liknar något annat som jag känt tidigare. Välkommen att fråga så skall jag svara. Med en önskan att alla kvinnor och män skall öppna sig för det som är sant inom sig själva.