Idag kommer en Holländsk politiker till Malmö inbjuden för att för att tala hos tryckfrihetssällskapet. Den 49-årige Geert Wilders är ledare och grundare av det holländska frihetspartiet och har gjort sig känd för hårdför retorik mot islam och muslimsk invandring till Europa. En kontroversiell man som ständigt lever med livvakter och polisuppbådet i Malmö väntas bli stort. Men journalisten och föreningens grundare och ordförande Ingrid Carlqvist har väntat länge på Wilders besök. Anledningen är att hon tycker att han är en av tryckfrihetens främsta förkämpar. Hon tycker att han tar upp den kanske svåraste frågan som vi har i västvärlden, nämligen islamiseringen och de mycket hårdföra krav som islamisterna ställer på oss att införa blasfemilagar i hela västvärlden. Hon menar att världens muslimska länder gemensamt sysslar med massiv påtryckningskampanj mot EU och FN om att införa lagar om förbud mot kritik av islam och Muhammed.

Jag håller inte på något sätt med denna Geer som verkligen verkar hata islam men jag tycker ändå det är bra att stå upp för tryckfriheten och att våga säga och tycka vad man vill. Viktigt också i denna fråga. Jag tycker inte det är okey att föminska, förlöjliga och håna en annan människas tro och heliga rum. Men jag tycker definitivt att vi måste få ha våra åsikter och säga de högt utan att vara rädda för repressalier. Så här kommer det:

Jag tycker inte att det är okey att vi i Sverige skall ha böneutrop från mosker när jag vet och har hört talas om att Imaner i Sverige står för sådana saker som jag som svensk kvinna har brutit med och gjort revolution mot för  länge sedan. Jag vill inte höra talas om att det är ett förtryck som legaliseras bara för att vi är så rädda för vad som kan hända om vi uttalar det högt. Eller om våra grannar kallar oss för rasister. Det här är ju vårt land, vi är födda här. Det har funnits en otrolig trygghet i att växa upp här som kvinna, jag vill inte på något sätt att se all denna frihet långsamt försvinner, jag vill inte heller se mina systrar från ett annat land vara styrda av män med makt som verkar vara skrämda av sina kvinnors sanna skönhet och styrka, skämda av sitt förakt. Jag vill inte höra talas om hedersmord, månggifte, och att kvinnan på något sätt skall underordna sig mannen.  Därför vill inte jag att vi skall acceptera dessa böneutrop när vi sett på kalla fakta om vad flera av dessa Imaner faktiskt står och talar för. På svensk mark. Jag älskar människor och jag arbetar med människor av alla de slag. Jag arbetar för mänskligheten men jag arbetar också för kvinnans fortsatta frigörelse på många plan. Frigörelsen från ilskan, sorgen, besvikelsen och bitterheten mot mannen som hon bär inom sig sen urminnes tider och som hon måste gå igenom för att släppa taget om totalt för att kunna vara en sann och suverän samtalspartner med det motsatta könet. Utan undertryckta känslor som ställer till besvär och begränsning, som sätter sig i vägen för den sanna själsliga kontakten. (Självklart måste mannen släppa och gå igenom sina grejer också för ett fullständigt närvarande i nuet.) Jag tror att vi kvinnor måste förlåta den maskulina energin inom oss själva så att vi naturligt kan använda oss utav dess styrka och låta den öppna dörrar och leda oss igenom, inom oss själva. Det handlar inte längre om att vi skall lära oss att vara som mannen, göra som mannen och kopiera mannen. Nej, det handlar om att vi skall släppa fram vår maskulina energi som också finns tillgänglig under ytan i vårt undermedvetna, integrera den genom fullständig förlåtelse och sen njuta av harmoni och balans. Gör mannen denna resa också blir det inte ett möte mellan man och kvinna, det blir ett möte mellan två människor, mellan två själar som inte söker ett hem eller förlåtelse/upprättelse hos den andre, utan två själar som redan är hemma och som söker att utvidga kärleken på jorden ännu mer.

Människan i fokus.

Ja, som ni ser så har jag varit på politikermöte i veckan och ett par "slamdikter" blev resultatet. Jag har förstått och mött lite av det motstånd som jag har haft emot politik. Jag har börjat förstå att politik och andlighet går hand i hand och att politik är andlighet, andlighet är livet och politik är livet. Vi måste börja engagera oss, det finns så mycket jobb vi måste göra, det finns så många ställen i samhället som är sjuka och som vi måste rena och rensa från byråkrati och beslut som är fattiga och fattade i rädsla. Beslut som tas i rädsla skapar bara en sak, ännu mera vanmakt och ännu mera rädsla. Vi  måste tillsammans ta vårt ansvar, precis som vi tar vårt ansvar över vår personliga utveckling, över vår egen personliga process så måste vi också öppna oss för det större samarbete som kräver en synkronistisk sammanslutning av alla oss med ett öppet hjärta. Det gör ingenting om ditt hjärtats dörr bara står på glänt eller om det är stort och öppet på vid gavel, bara du har ljuset tänt. Det spelar ingen roll om vi är klara på den gyllene vägen, eller i början bara, först eller sist i en syskonskara. Vi ser och vet hur det ser ut i vårt samhälle, vi ser orättvisorna, olyckliga människor, frustrationen och förtrycket. Vi blundar inte mer. Nu reser vi oss ut ur askan, in i tiden och låter slöjan falla och vi förklarar för de som sover att våra barn har rätt att behålla sin inre röst, sin gudomliga vägledning, sin själ intakt, mer sanning och kunskap om sig själva som storslagna själar, kunskap om relationer, kärlek, gränssättningar, ansvar och respekt. Våra barn har rätt till bekräftelse, sitt livs högsta syfte, att vara i lycka , kärlek och glädje varje dag. Våra barn har rätt att känna sig fria och delaktiga i vad de väljer att studera. Våra barn har rätt till att känna sig älskade och uppskattade, de har rätt till att känna sig trygga att skapa det de vill inifrån, de har rätt till stöd, hur mycket de vill, när de vill. Mindre klasser, där lärarna utbildas i personlig och känslomässig utveckling. Tiden är inne nu, nu är vi igång, men vi måste göra grovjobbet, hjärtat öppnas ja, men det praktiska arbetet görs inte av sig själv. Är du rädd att du inte kan ge så mycket, är din tid för kort? Alla kan göra något. Släpp rädslan och motståndet som ligger i vägen, det är den högsta andliga utvecklingen någonsin. Du har ingen aning om vad du kommer att finna därunder, du är en "magiker", du kanske har lösningen på det som ingen annan har. Du är livsnödvändig på kärlekens "krigs"-tid på jorden, var den du är nu, var ljusets krigare och visa dig för dina sanna vänner. Tillsammans kör vi igång och kan förändra nu. Gå med i en grupp som heter "människan i fokus" på facebook och kom på ett möte. Ett mötte i sanning, mod, kärlek och kreativitet som handlar om livet. Varmt Välkommen!

https://www.facebook.com/groups/195480453892209    

Sömntutan.

Hur skall vi tillsammans ta oss ut ur masshypnosen som tystar oss, förnedrar oss och förändra prognosen för tusentals barn som lider i tysthet av diverse syndrom och symptom när själen har somnat och domnat bort i ett sömndrucket tillstånd?  Hur skall vi beskriva vår belägenhet för våra barn som växer upp i tron på att det är något allmännyttigt och normalt att ha brister på allt: pengar, lägenhet, skönhet, tid, respekt, kärlek, tolerans, trygghet och balans? Barn som växer upp i tron på att det är fullkomligt normalt att kivas om pengar och makt, att inte trivas i skolan eller på jobbet, att alltid vara utanför, att inte höra hemma eller vara hemma där kärlek och kreativitet går hand i hand. Hur skall vi kunna ta emot en massa främmande från ett annat land när våra egna barn blir lämnade och inte känner trygghet och tillit i livets famn, när tillgången till sprit och andra droger är uppenbar och självklar? Varför tillåter vi allt detta att finnas, varför vill vi inte minnas att livet är skört och fint och att vi kan välja att vilja ha det på ett annat sätt, vi kan vända om vi vill och i stället börja göra rätt. Vi vet att inom oss alla så bor en sann rebell som skulle vilja stå på barrikaderna en ljummen kväll  och skrika: "Hjälp oss nu för fan, för vi vill alla dela lika! Hur kan vi lämna någon utan? Vakna nu din förbaskade Sömntuta!"

Svag begåvning my ass!

Är du en person med ett öppet hjärta och en medveten närvaro som tar ansvar för dina känslor och för din egen process? Har du jobbat med dig själv eller håller du på att arbeta med dig själv via undertryckta känslor från barndomen? Eller kanske ser du ännu längre tillbaka i tiden?

Här kommer ett steg till. Visste du att det är undertryckta känslor och rädslor som ligger i vägen för att vi tillsammans förändrar vår värld just nu? Visste du att det är rädsla och projektion som gör att vi tillåter samhället och vår färd genom livet att se ut som den gör just nu? Att vi går med på att använda pengar som ammunition och till någonting som vi värdesätter allt med, och som vi bara tillåter några få som är duktiga på att roffa åt sig, att gotta sig i. Visste du att vi är under ett förtryck och att det är våra egna undertryckta känslor som ligger i vägen för att vi tillsammans inte gör ett ryck och gör någonting åt saken, utan att vi i stället stillasittande tiger på baken och därmed i tysthet samtycker, tillåter att människor mår dåligt, är stressade, sjuka, separerade, handlingsförlamade, kriminella och inte tillåter sig själva att vara i kärlek, blomning eller fullständig förening. Somliga begår till och med självmord.   

Vi är under ett förtryck då vi tillåter några få begränsade människor att sätta diagnoser på våra barn, en hel massa bokstavskombinationer, som kräver doktorsordinationer, och som nu senast någonting nytt och genialt som kallas för ”svag begåvning”. Tycker inte du att det är ren ondska och förfärligt förtryck som gör att vi går med på detta lurendrejeri som separerar oss från den sanna själen som är fullkomligt unik och rik i varje barn. Svag begåvning my ass! Mother take me away from this class.

Vi är fria i själen och fullkomliga i vårt sätt att vara, alla är vi fritt skapande och om samhället kan tillåta oss redan från barndomen att följa vår inre röst och att vara i vårt högsta syfte så vet jag att det inte skulle finnas så mycket lidande längre. Det handlar om motstånd som vi måste släppa som en gemensam bomb, när upplysningens tidevarv spinner vidare i den förtrycktes katakomb. 

  

Jag har rätt att vara älskad SOM JAG ÄR.

Jag har rätt att vara älskad som jag är, även fast vi två inte är lika som bär. Jag har rätt att vara älskad när jag är i sanning, när jag är mitt i blomsterdun vita fjun och fina fjädrar. Omsluten, innesluten och känslig som få reagerar jag på allt det där som får andra att gå. Uttrycksfull, fulländad och nyckfull som naturen skapat mig och som jag är i alla min känslor respekterar jag mig själv och min kropp, sätter gränser och regerar som en drottning på tron. Vackra känslor som lycka och glädje men också rädslan, skulden, skräcken och ja räck mig gärna din hjälpande hand och trygga storslagna storstads famn när jag darrar som ett asplöv och virvlar i vinden. Men försvinn inte bort när jag stöter dig ifrån mig när jag respekterar och rannsakar mig själv inifrån och släpper fram sanningen om mig själv som ljus som vill ut, så att den otroliga vandringen i mörkret kan få ett slut.

Fo-ti tieng te.

Jag har fått oväntad hjälp på traven av en kopp härlig, ljuvligt ångande och djupgående Fo-ti tieng te. Teet består av tre verksamma örter som jag inte har namnet på, (det står på norska på burken) och sätter verkligen igång energin i kroppen. Den stimulerar kundalinin och det börjar bokstavligen pirra och vibrera i benen, vaderna och låren, och detta endast utav en enda klunk! Jag som fick min ordentliga kundaliniresning 2010 har stundtals haft lite jobbigt med att den starka energin inte har flödat fritt genom alla chakran och genom hela kroppen, särskilt när jag har starka undertryckta känslor på väg upp kan "trycket " fastna nånstans och det kan kännas väldigt obehagligt och påfrestande för kroppen.

Nu har jag definitivt fått tag på en mirakeldryck som inte består av droger, utan kineska läkande örter/blommor som sägs förlänga livet med minst 100år? :-) Coolt. Jag tackar KinesologiBjörn på Solrosen. Du är Guld värd. /C.

Radio Viking.

Idag har jag deltagit i en direktsänd debatt på radio Viking som sändes från Kaggeholms folkhögskola på Ekerö. Den andra debattören hette Christer Sturmark och är ordförande i Humanisterna. Det kunde ha blivit hur bra som helst för Christer verkade så säker på sin sak: "healing fungerar inte" och att vi bara verkar vilja ha en massa pengar, dessutom så var vi, (alla healers?) de sista människorna på jorden som skulle prata om energi, för vi visste ingenting alls om energi! Han trodde inte på övernaturliga saker och jag berättade för honom att det gör inte jag heller. Men jag tror på mirakel. Jag försökte förklara för honom att det är energi som jag ger och som sen i sin tur trycker fram de undertryckta känslor som ligger i vägen för klientens läkning. Det var då han kontrade med att han inte tyckte att vi (?), skall prata om energi..

Åh! Jag hade velat fortsätta prata om känslor, närvaro, självkänsla, mod och rädsla. Om hur ont man kan få då man inte befinner sig i sin kropp. Jag hade velat prata om brevet som jag fick från min underbara klient i morse, hon som hade blivit sexuellt utnyttjad av sin far när hon var liten. Hur han hade förnedrat, förminskat och förnekat hennes känslor: "nej, det gör inte ont, du tycker det här är skönt, lita inte på dig själv, lyssna på mig, det här är rätt för dig". Jag hade velat berätta för honom om hur hon sedan i vuxen ålder hade lärt sig att stänga av, att inte vara i sin egen kropp, hon hade lärt sig att stänga av sina sinnen och inte lyssna på sina känslomässiga impulser, vilket bidrog till nedsatt hörsel, syn och ett väldigt dåligt balanssinne. Hon ramlade och snubblade ofta då hon inte befann  sig i sin egen kropp, hon gjorde illa sig själv och lyssnade inte på några varningssignaler. Med healingens hjälp/energi kunde hon få insikt om och se sitt problem och arbeta aktivt med att komma tillbaka in i sin egen kropp och börja lyssna till sina egna känslor och sedan följa dem. Hon ramlar inte nu, balansen är bra, hon gör inte illa sig själv längre. Hon tycker att healingen har gjort underverk för henne. Jag har aldrig sett en människa stråla så mycket som hon gör idag. Hon har hittat hem.

Jag hade velat prata med honom om vad som hindrar oss från att vara friska, kreativa, lyckliga och i ett sunt hälsosamt flöde, jag hade velat debatterat  mycket längre och gärna i direktsändning. Jag hade velat se och känna honom mycket närmare på pulsen! Det var riktigt roligt att vara med i radio men jag fick ordet alldeles på tok för kort stund. Men bättre än ingenting alls.. Au bien tout!

Jag har längtat hela dagen på att jag skall få komma hem och skriva på min blogg! Nej, inte riktigt så, men utmanande och spännande är det att jag ännu en gång och återigen har bestämt mig för att dela mina känslor, tankar och ord i denna form på nätet. Såvitt jag vet så är det ingen som följer och läser denna följetong, jag har ju hitintills bara publicerat dikter på den och inte så många människor tycks vara intresserad av dikter. Hoppas dock kunna ändra på det då jag insisterar på att mina tjusiga mästerverk både inspirerar och bidrar med helande energi till var och en!

Jag tror på mina dikter och var konstnär som tror på sina verk, har kommit en bra bit på vägen. Jag har någonting att berätta. Jag är vägen. 

Idag har jag varit på Vattumannen och sällskapat med en underbar Vattuman som pratar franska och som också blev min översättare då jag gav en session till en fransktalande kvinna. Insikter och bekräftelse kom i och med att jag öppnade mina sinnen för det vackraste språket av de alla, tack till min kära Vattuman! 

Annars är det väl engelska som jag borde fokusera på nu med New York som väntar och allt, känns bara så stort, ofattbart och ballt helt enkelt. Tänk att min nyfunna väninna kom hela vägen från New York till Vattumannen för att hälsa mig välkommen till hennes hem, på landet utanför det stora "äpplet".            

Denna synkade sammanstrålning ägde rum dagen efter att jag hade tagit beslutet att åka dit. Utan varken mål eller medel för färden. Och för att tala om ännu mer sammanträffanden så upptäckte jag på facebook att hon är född dagen efter mig. Och ikväll så ringde en klient som är född dagen innan, det börjar att brännas känner jag. Detta hör till ovanligheterna. Jag har studerat astrologi i flera år nu och samtliga tecken brukar invadera min omgivning i synkade "attacker", när jag behöver lära mig någonting. För det mesta handlar det om jorden, vattnet, luften eller elden. Eller om energin från planeterna. Ofta de motsatta förhållandena eller de som jag har svag påverkan från och måste lära mig att stå stabilare i. Men nu väger vågen lika. Jag har någonting väldigt vackert att lära tror jag. Spegelbilden har kommit närmare.. Gäsp! Trött ikväll. Lång euforisk och lycklig dag. Kram och God natt och Bon voyage!

Mitt högsta syfte, (inte en dikt).

En låg promenad i skogen med löven och alla dess färger, trädstammarna är tjocka och rikstäckande med den mjuka mörkgröna mossan under mina fötter. Det var blött här och där och ibland fick jag gå omvägar för att inte stå på knäna i leran. Trodde faran lurade i vassen ett tag, närmare bestämt under ormbunkarna som jag var tvungen att kliva rakt igenom för att undvika vattenpölarna på stigen men det var bara rädslan för att bli beskylld att ljuga, rädslan att bli beskylld för att vara en bedragare. Det var rädslan för att anklagas att vara en falsk version av mig själv som spökade där bland blad och bär. I mitt uppdrag ingår det förr eller senare att tala om och tala öppet om vem jag är och vem jag har varit i tidigare inkarnationer, i alla fall vem jag var i en alldeles speciell  inkarnation. Speciell för mig men kanske också känd för andra människor.    
Ja, jag känner mig speciell, jättespeciell! Jag tycker att mitt uppdrag och min uppdragsgivare är alldeles otroligt fascinerande, genuina och speciella. Men det hindrar inte att alla andra människor runt omkring mig också är speciella, de kan ju vara hur speciella som helst, för sig själva, i sitt eget liv. Jag hoppas för Guds skull att alla människor väljer att vara väldigt speciella, i sitt eget högsta syfte och genuina uppdrag på jorden. Jag känner mig inte mer speciell än någon annan, hur skulle jag kunna vara det? Ingen kan ju vara mer speciell än någon annan. Inget uppdrag är större eller mindre. Vi är alla en och samma. Vi behövs i det gigantiska ljuspusslet som nu läggs bit för bit. Låt oss känna oss ödmjuka inför den uppgift som denna inkarnation har i åtanke för oss. Låt oss blomstra och bidra med vår gåva och våra önskningar för ett kärleksfullare rike på vår dyrbara planet.

/Charliee

Eldarna vid Minas Tirith

Ja, jag rider inatt, jag tar emot denna vackra synkronistiska skatt som det innebär att vara människa idag, som skänker mig både tårar, sorg, glädje och skratt. Att få välja min vilja, min vardag, mitt vetande och varande. Tillgången till tilliten tar mig hem, tillståndet i vår del av världen, tacksamheten till välfärden. Tidlösheten som stöder den fria viljan, tilliten som gynnar den vita liljan. Maria och Jesus som bar sig själva fram. Ja, jag rider i natt, vilt och vigt på den vita valacken tar jag mig fram och på krönet av backen tar jag emot denna vackra fackla som brinner för kärleks skull och som hinner ikapp mig när jag kommit ända in till kärnan av löken som jag skalat, klyftat och dryftat om så länge. Fastän ögonen fortfarande tåras så har det ändå för mig och min personliga vilja vårats då jag synkronicerat mig själv, min själ, och länkat samman med min faders högsta vackraste välstånd och välmenande vilja för mig. Som är en och samma. Ja, jag rider i natt, jag erkänner mitt tindrande barn och mitt tickande uppdrag som den tankvärda sanningen förde fram i ljuset där jag sol- och vårat mig själv bakom huset, så länge, sen tidernas begynnelse. Och inte en tillstymmelse fanns till förlåtelse, där ordet inte var sagt fanns ingen förståelse. Ja, jag rider i natt, ingen solnedgång har varit vackrare än den i dag, ryggraden rakare och nu är jag ingen stackare. Vårdkasarna vid Minas Tirith har tänts, lyckan har äntligen vänts och nu kan vi börja om från början min vän. För vem tänder stjärnorna när jag är borta?