Det var en spännande tid i mitt liv när jag släppte fram inkarnationen där jag hette Maria Magdalena, det var 2010, strax efter det att jag hade släppt fram Plushealingen, strax efter det att jag hade fått kontakt med delfinerna Pluto och Euforia, samtidigt och parallellt arbetade jag också med andra inkarnationer och gör det ibland fortfarande. När delfinen Pluto är närvarande kan ni vara säkra på att Jesus är där, jag fick mycket kontakt med honom under den första tiden av mitt arbete. Jag har suttit fast och fastnat lite i den kärlekshistorien som jag hade med honom då, vem skulle inte ha gjort det? Han kom mig så fruktansvärt nära, vi var ett, också fick jag ju känna Kristus! Jesus var ju överskuggad av Kristus, min mästare. Tänk att älska med de båda! Det skulle ta mig tvåtusen år innan jag skulle komma att släppa in någon så nära som jag gjorde då. Sorgen var ofantlig, sen trodde jag ju alltid att jag svek Jesus, att han på något sätt skulle komma tillbaka om jag inte släppte in någon annan. Tänk vilken problematik jag suttit med, Kristus är ju min mästare. Jag ser att Jesus är en person och Kristus är en annan, jag tror att Kristus överskuggade Jesus. Jag tror att Jesus liv var en av hans mest kända utmaningar att intergrera ljuset, kärleken och Kristus inom sig, samt att genomgå den fjärde invigningen.
Jag visste vem jag var som Maria Magdalena, jag visste att jag arbetade med de stora mästarna och jag visste också att jag var en del i en större plan, jag var omgiven av insatta och invigda människor som arbetade för samma plan. Jag är fortfarande ett med Guds plan. Jag har ingen annan funktion än den som Gud ger mig.
I Betlehem kände vi varandra som små och växte upp en tid tillsammans. Ja, jag var utsatt som barn, ja, jag tyckte om att dansa och att visa min skönhet men jag kommer inte i håg att jag har sålt min kropp. Psykologiska besvär hade jag absolut, framför allt tiden när Jesus dog och då mitt barn togs ifrån mig var horribel, jag vandrade runt, runt staden i ett fruktansvärt smärtsamt och förrvirrat tillstånd.
Det fanns mycket undertryckt sorg, besvikelse och smärta i korsfästelsen och Jesus död. Jag kommer i håg att jag bevittnade Jesus död men konstigt nog kommer jag inte i håg återuppståndelsen. Det fanns också mycket förtvivlan över det som hände mig själv efteråt. Hur jag berövades mitt barn, hur jag tvingades att lämna mig ifrån mig min dyrbara skatt. Ni kan ju tänka er hur det kändes att släppa fram den sorgen. Som Maria Magdalena trodde jag att floden skulle svämma över om jag fällde tårar, jag försökte alltså svälja mina sorger vilket resulterade i depression. Dessa sorger har jag gått igenom med början 2010, parrallellt med andra inkarnationer. B.l.a en inkarnation från Atlantis och en annan från Lemurien som är min första inkarnation på jorden. Mer om de tänkte jag berätta om i ett annat inlägg. Kanske kommer det mer om Maria Magdalena också. Ljus och Kärlek.
Charliee Lek 2013.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar