Jag vill inte gå till dig, jag vill inte gå till dig du som har degraderat mig, som har förtryckt mig och försökt ta ifrån mig min stjärnstatus. Du som inte ser min glans, du som inte ser min styrka, min storhet, min charm och min trygga barmhärtiga famn. För vem annars skulle du kunna vara säkrare hos, än någon som ser och vill ha hela härligheten hos själv, någon som ser, slukar och mumsar på allt som bjuds och inte väjer för det som är svårt, sunt eller sant . När jag accepterar grymheten och förtrycket, acceptansen av attacken på det ljus som är jag finns bara hämnden kvar. Också den är ljuvlig och klingar gott då jag vänder den inåt, för all framtid, för allt och alla. Men jag vet ändå inte om jag vill gå till dig.
För jag vet inte om jag kan gå till någon som sårat mig så djupt, som är attraherad av mitt ljus men som inte ser det själv, som bannlyser sin egen framgång i hjärtats sköra, skimrande skönhet Jag vet inte om jag kan gå till någon som inte älskar det som hon är, som inte vågar vara som hon är, som inte skrattar, tar emot och tar in den våldsamma lyskraft som finns runtomkring. Jag vet inte om jag vill förlåta någon som hållit igen så hårt, som hånat mig då jag har haft det svårt, som överlägset nonchalerat mina tårar och makulerat sin egen ingång till självständig läkning. Vi är inget annat än det som vi ger till andra.
Ja, jag accepterar grymheten, jag accepterar det du inte kunde ge till mig, jag accepterar att du inte ville älska mig, att det var din själs önskan och med det accelererar min egen personliga vinning. Jag kan hämnas genom mig själv, jag kan vända den inåt och få den energi som jag behöver för att skapa, storhet, stordåd och välstånd. Jag får väl säga tack till alla aktörer i mitt liv, som skapat detta till synes planlösa kiv om kärleken fram och tillbaka. Nu är jag hel igen och min underbara välsmakande kaka, men passa er noga, jag sticker om ni hugger och vill smaka för att förtära och förstöra, en gång till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar