fredag 29 november 2013
Maitreya.
Aldrig har jag varit så rädd att jag skakar av skälvningar inombords, rädd för mitt eget skapande, rädd för att vara i trösten och för att vara den enda rösten. Vi är en minst en miljon söner och döttrar nu och vad gör det om en sökare finner dig för att du brinner i bröstet? Det är det vackraste nu som kommer fram, som föds i kramp, vånda och rädsla. Att födas har aldrig varit din starka sida. Till och med rädslan är kärlek och lämnar kroppen när den luckras upp av Neptunus drömlika illusion och fantasifulla farvatten. Du håller tonen och du lämnar inte tronen för en sekund när du låter dig letas efter av andra själar och ledas av den enda sanna Gurun och Guden. Maitreya.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar